hejdå vänstersko och studiebidrag.

Efter att ha undvikit löpträning i ett halvår på grund av knäsmärtor begav jag mig idag till löp- och gåkliniken i hopp om att få hjälp.

"Hur länge har du haft dina löparskor?" frågade den unga butiksmänniskan efter att jag visat upp en av mina pjucks för henne. Två år svarade jag och trodde att det var en ganska kort tid för ett par skitdyra skor. "Då måste du ha nya" sa försäljaren. Min plånbok protesterade och jag sa: "Men jag har inte använt dom så speciellt mycket". "Det spelar ingen roll, skorna blir platta och hårda iaf" sa dumskallen. Men hur går det till?!?! tänkte jag surt men testade trots allt några nya par i affären.

Efter skotestningen som inte resulterade i köp gick jag till friskis och svettis som ligger alldeles intill sportaffären. Väl ombytt märkte jag att jag bara hade en sko med mig, en stycken löparpjuck. Irriterad gick jag i mina träningskläder tillbaka till löp- och gåkliniken och bad att få tillbaka min glömda sko. Men skon fanns inte där hävdade den elaka butiksmänniskan.

Jaha tänkte jag, skon måste väl vara hemma då. Lite skamsen gick jag in på gymmet utan skor (alternativet var att endast träna med högerskon). Undrande blickar träffade mig under min halvtimme på träningscykeln. Jag ångrade mitt strumpval bittert, svarta strumpor i någon sorts spets. Inte så sportigt.

Väl hemma upptäcker jag att skon inte finns här. SKO-HAGGAN i affären har stulit min sko så att jag ska bli tvungen att köpa nya, inte okej.


alltid bakissöndag.

Hej dumskallar.

Igår solade jag näsan med fina Sofia och Elin samt ett par cider i snön. Fortsättning följde med spritfontän och mitt eviga vegetarian-fyllesnack. "Blabla sluta äta djur och alla borde kramas" hatar fyllemagda.... Det gjorde antagligen festens andra gäster med. När dubbelmoral-tjejen kom hem slängde hon lite skit på pojkvännen över telefon och brände fingret i samband med fyllemats-tillagningen.

Lyckad lördag med andra ord.

P.s vill bara gratta scan som åter igen lyckats skålla en levande gris, er kan man lita på!

Hejdå ost.

Ost i alla former är det som skänker mig den största lyckan. Men tydligen kan jag inte äta just ost, för att ostmakarna kastar i lite kalvmage i ostsmeten.. varför?!

Det har snart gått två ostlösa veckor och abstinensen är stor. Jag står ofta och dreglar vid ostdisken på willys. Tyvärr är ostutbudet dåligt för oss intelligenta vegetarianer. Okänd kille på KTC kom dock fram och informerade mig om att halloumi inte innehåller löpe, tack för infot okända killen vid kaffemaskinen den 8/3.




En vanlig gammal torsdag.

Vaknade med en hemsk huvudvärk. Gick för mig själv igenom tänkbara anledningar till smärtan. Bakfylla-nej. Annan sjukdom-nej. Skallat ett hårt element i sömnen-ja.

Deppig över elementindcidenten tröstade jag mig själv med en kopp kaffe och soff-häng. Jag fick snart ångra det beslutet, och även mitt val av färg på soffa. När jag häller kaffet i munnen hamnar det inte där utan på den enda plädlösa fläcken på min vita soffa.

Mår som en disktrasa. hejdå.

Fina liv.

Efter att ha cykelmeckat en halvtimme och inte lämnat in en hyrfilm för två dagar sedan kändes dagen ganska risig. Väl ute på turen med min skramliga cykel, genomskinligt snor rinnande och knallröda öron försökte en liten man muntra upp mig. Mannen såg ut som en 10årig pojke, och var antagligen just en sån(eller en konstig dvärg). "Hej snygging" hojtade han till mig(tror jag). "Hej lillen" svarade jag, ville komma på något fyndigare att ropa tillbaka men komplimangen var mycket överraskande.

Positivt idag: Slapp släpa ut köktsstolen från toaletten. Fredrik tar gärna med sig en stol in på toaletten som bord till datorn när han bajs-surfar, men då han lämnat landet får stolarna stå på sin plats.

Dagens samtal: Fredrik har ringt några gånger efter att mirakulöst fått i sig ett par flaskor rosé (han påstår att han har blivit lurad?!?). Efter att ha förklarat sin kärlek till mig på ett ganska tjatigt(men uppskattat) sätt varnade han mig för kaniner och påminde om att jag inte skulle kissa ner mig. klockan var 18.00.

Dagens överraskning: Satt på min vanliga spinningcykel i friskis&svettis svett-lokaler. Passet ska precis börja när ett par gigantiska lår kliver klampar in. Två enorma lår, ett pytteliten överkropp och de minsta tänkbara cykelbyxorna. inte alls proportionerligt.

RSS 2.0